NOVA

   


Snabba reaktioner - är bra. Full fart till rutan och apporteringar där gruset sprutar i starten! Tyvärr är det samma snabbhet vid de icke önskvärda reaktionerna vid hundmöten. Med klicker i den ena handen och ost i den andra hinner jag med, att leta godis i fickan finns det ingen tid för. Lite väl tidigt att påstå att jag hittat lösningen, men det går betydligt bättre bara på en vecka. Istället för att klicka och ge henne godis klickar jag och kastar ostbitarna i gräset så hon får ägna någon sekund åt att hitta dem. Inte ens när den mötande hunden gått igång har hon släpt fokus på OSTEN, det är bra :) Sen sparas osten till just hundarna, för övrigt är det vanliga torrisar om det blir belöning på promenaden. Nu kvarstår bara frågan om jag är tillräckligt envis att orka vara 100% konsekvent med ost på varje promenad i området för att få bort beteendet.

Draghund - nu har vi äntligen hittat en expanderlina som en 4 kg hund orkar dra ut. Kopplet är 1,5 meter ihopdragen och blir 2,5 som längst. Eftersom hon inte får dra i kopplet blev det här enklare att få henne före och verkligen "dra" på joggingrundan.

Kalla ridhus - hade jag bestämt att vi inte skulle vara i mera. Idag hoppade jag in spontant som reserv och det var riktigt kul! Kanske för att det är dels +11 grader varmt ute och behaglig temperatur även i ridhuset och dels för att det var spontant efter tid och kraft. Vi körde gruppmomenten och lite kommenderingar, inkallningen med ställande har vi fått till ett snyggt ställande - ska bara jobba bort att hon står med svansen åt mitt håll..

   

Det man inte får göra är extremt lockande, både som hund och människa. Jag bör inte läsa annat än skattelagstiftningen som tillhör min pågående kvällskurs, men det är betydligt mer lockande att läsa hundböcker.

Oftast brukar de hundböcker jag köper hamna på hyllan halvlästa, kanske blir det även så för den jag påbörjat denna gång "Släpp kontrollen lös" av Leslie McDevitt. Det jag läst hittills gav mig återigen energi att ta tag i Novas hundmöten hemma i närområdet. Peppad till tänderna, klicker och köttbullar gav jag mig ut för att leta hundar, 20 min senare var jag tillbaka inne framför datorn och bläddrade runt på blocket annonser efter en "riktig hund", grymt irriterad. I efterhand kan jag väl erkänna att det troligtvis tar mer än 20 min att träna bort ett inlärt beteende som pågått mer eller mindre i fem år.

Tanken med hundmöten är nu att träna in att belöna spontana stunder av ögonkontakt, först utan hundar men sedan vid hundmöten. På rätt avstånd, mängder av gånger. Att orka vara konsekvent, inte öka svårigheten för fort och bestämma att inte ge upp tror jag är lösningen. Hundmöten måste vara förknippat med godis, alltid. Vi har ca 10 år på oss, det ska gå. Vissa hundar klarar vi redan idag och andra inte alls.

Belöna passivitet, ja det har jag gjort - men inte alls i den mängd som jag belönat aktivitet. Det säkraste sättet Nova vet är att få belöning är att "göra" ngt. Rond nr 151 blir nu att träna mer passivitet i olika miljöer och verkligen belöna när hon är lugn.

Spåra går fortfarande när snön inte nått Stockholm. Hon slarvar lite men hittar pinnarna. Denna vecka fick hon ett längre spår med färre pinnar, och det gick bra. Testade tidigare i höstas även hårda spår i mässans garage vilket var betydligt mycket svårare för henne, men det är en alternativ lösning under vintermånaderna.



  

Träna kontakt på T-centralen en fredag em var lite väl överkurs..

   

Idag blev det äntligen lite lydnadsträning. Nu har vi blivit bekväma efter ett par kalla år i ridhus, så nu är det inomhuslokal som gäller - ljust, tort och VARMT. Inte lika frekvent träning däremot, men det hänger mer på min tidsplanering än träningsmotivation. Vi har en hel del att ta igen med momenten, men just nu blir det underhållsträning fram tills januari. 

Hemma har vi vinter-tränings-anpassat med en ny vardagsrumsmatta på 3.5 meter. Position, kryp och ingångar, även fjärren körs regelbundet. Källargången tänkte jag mig framförgåendet.

I veckan fick vi äntligen upp appell resultatet i hunddata på SKK, så nu teoretiskt klara för att anmäla i lägre klass. Men det är ju tur på sätt och vis att vi har ett tag på oss att träna :) 

   


Åldern tar ut sin rätt även på en dp, de gråa hårstråna lyser vita i nacken. Den 9:e november är hon fem år.

Det var ett tag sedan som hon gick att väga på brev vågen. Nedan är hon 6 veckor, ung och oförstörd.


  

Lite äldre, ca 10 veckor...

       

   

Lydnadsträningen har vilat ett tag nu, det är för blött och fuktigt ute. Älvsjömässans garage har vi varit några gånger, men det är nog allt.

Spåret är just nu roligare, men i en säsong av tidsbrist är det inte mycket träning där heller. Jag har slutat markera upp vart jag gått, endast starten, och hon plockar pinnarna och spårar utan att jag "styr" henne med vimplarnas hjälp. Extremt risiga buskar går hon runt, men så länge hon hittar pinnarna är jag nöjd :)

En skakig film på spårandet: