2012-05-07
Spåret i lägre klass bruks är ca 1.000 meter och inte 600 meter som jag kalkylerat med. Ut med den stegräknande Iphonen i skogen med 5 pinnar. Från att ha känslan av att vara duktig som lägger långa spår till känslan av panik för att ha gått vilse ligger väldigt nära varandra. Två gånger dessutom, först när jag lägger spåret och även när jag går det med hunden och hon ser ut att ha tappat det för en stund.
Liggtiden var 50 minuter, alla pinnar in på 40 minuter och med 1.200 meter i stegräknaren. En del torra frolic'ar i spåret gör det lättare att se när hon faktiskt befinner sig i spårkärnan. Hon kan ägna en minut åt att inte missa en godis på vägen. En joggare i spåret fixade hon, men lyckligtvis tror jag joggaren korsade spåret bara en gång.
Sen är frågan om vi hinner få upp farten så pass att vi skulle hinna ett spår utan frolic på 25 (!) minuter. Jag börjar förstå varför många har en dunder-belöning i slutet, men då är jag rädd att hon inte plockar pinnarna på vägen.
Kvällens mål var att se om hon överhuvudtaget orkar spåra så pass lång sträcka, vilket gjorde bra. Nu är det bara resten kvar :)
5 nov
Lydnadsträningen har vilat ett tag nu, det är för blött och fuktigt ute. Älvsjömässans garage har vi varit några gånger, men det är nog allt.
Spåret är just nu roligare, men i en säsong av tidsbrist är det inte mycket träning där heller. Jag har slutat markera upp vart jag gått, endast starten, och hon plockar pinnarna och spårar utan att jag "styr" henne med vimplarnas hjälp. Extremt risiga buskar går hon runt, men så länge hon hittar pinnarna är jag nöjd :)
En skakig film på spårandet:
2 oktober
Man ska sluta när man är på topp, eller varför inte köra vidare.. Idag gjorde vi ett icke godkänt viltspår. Prinsessan spårade säkert något, men inte blodet.
Njuter av appellkänslan ett tag till o funderar på träningsplaner istället :)
13 aug
Anmäla till viltspårsprov är inte det enklaste, man ska själv hitta en dommare och boka tid via en rasklubb. Jag hade nästan börjat gett upp men fick sedan en tid bara på ett par dagar.
Idag körde vi prov i öppen klass:
Start o Sträcka 1: tar snabbt an spåret, klarar utan tvekan
Vinkel 1: klarar utan tvekan
Sträcka 2: mindre tappt, ett bloduppehåll
Vinkel 2: klarar utan tvekan, bloduppehåll
Sträcka 3: klarar utan tvekan
Vinkel3: klarar med ringning
Sträcka 4: mindre tappt
Vinkel 4: klarar med ringning
Sträcka 5: mindre tappt
Spårslut: klarar med ringning
Poäng spårförmåga: 4 (4x5=20)
Poäng arbetstempo: 6 (6x2=12)
Tid: 27 min (max 45 min)
Godkänd skottprövning (!)
Allmänt omdöme: "Hunden spårade mkt bra. Speciellt när det var bloduppehåll. Men hunden blev nog trött på slutet. Därav flera mindre tappt och en stor ringning på vinkel 4".
Själv tyckte jag vi gick i cirklar utan ngn struktur, varken vinklar eller sträckor var specielt tydligt för mig när vi gick. Bästa signalen hon ger på att hon hittat spåret är att svansen går som en propeller :)
Hon var väldigt trött på slutet, även fast vädret var mycket snällare denna gång än vid anlagsprovet. Hon spårade till sig sitt 1:a pris i öppen klass och har även idag en stolt matte! Målet är nu givetvis att lyckas få två 1:a pris till för att erhålla titteln viltspårschampion.
26 juli
Idag stod det träningsspår i öppen klass på viltspår. Tävlingsmässigt långt spår, lite hjälp i "kurvorna" av vår spårlärare Lennart och med skott i slutet av spåret. Just skottet är ju vårt problem eftersom hon är rätt skottberörd sedan innan. Hon kom av sig, svansen åkte ner, men fortsatte sedan att spåra sista biten! Vi ska träna något spår till innan vi testar att tävla på riktigt. Liggtiden på spåret kan behöva utökas innan vi är tävlingsbara.
Därefter blev det lydnadspass på klubben utan större framgång. Hon gjorde inte många rätt och jag blev mest irriterad. Jag börjar tappa min egen motivation, träna inför tävling är kul - men när det börjar dra ihop sig mot att börja tävla igen försvinner den spontana träningsgäldjen. Nu är det jag som behöver träna, på att tävla.. Häftigt ändå att hunden känner av så väl förarens sinnestämning, har jag fel inställning börjar hon slarva.
28 Juni
Efter 4 träningsviltspår var det idag dags för viltspårsprov i anlagsklass. Vi åkte till Berga Militärområde utanför Haninge i den 27 gradiga sommar värmen. Terrängen var allt annat än det vi tränat på, högt ris, ombunkar och blåbärsris upp över öronen på Nova. Även sträckan kändes mycket längre, men det kan ha med den "dvärghundsovänliga" terrängen i kombination med värmen.
Novas koncentration var inte alls lika bra som på träning, hon är störningskänslig både för hur jag hanterar linan och att vi är "förföljda" i spåret av dommaren. Hon fick ett par riktiga tapp av spåret och irrade runt, testade att tugga lite pinnar under tiden och tittade på utsikten. Hon slet den stackaren, härsade hela sträckan och gick nästan på hörntänderna sista biten.
MEN, med en minuts marginal (max tid 30 min) hittade hon klöven och fick därmed godkänt anlagsprov!
26 Maj
Senaste veckan har jag seriöst gått igenom frågan "att ha hund". För icke-hundägare framstår projektet med träning, hunddagis och ständiga promenader som att man blir extremt uppbunden.... och det blir man! Jag har tittat en del på jobbannonser och blir mest nervös över att inte få behålla min fritid. Varför får alla med barn helt legalt gå hem kl 15 för att hämta på dagis övriga förväntas jobba periodvis mer än heltid. Slutsatsen blev att det är en livsstil, vilket jag redan visste, och att hunden får styra mitt liv ett tag till. Men det skulle onekligen vara betydligt enklare att bo, jobba och vara flexibel utan hund - men så trist!
Tränat lydnadsmomenten har vi gjort, och det börjar gå riktigt bra. Löpningen blir oftare nu, mer för mig än Nova, men hon drar mig runt Hellas-milen någon gång i veckan. Spårat idag, premiär för mig på viltspår. Mer drag i linan än på personspåret och hon kändes mer koncentrerad :)
Viltspår
Förra veckan fick Nova för första gången testa viltspår tillsammans med gymnasie eleverna på hunddagiset.
Inspektion av klöv...
Första spåret med "lik" som slutmål..
Efterföljande spår :)
Foto: Djurgymnasiet Stockholm
Årets första spår
En vecka utan antibiotika och tassen är i normalstorlek. Skönt, hoppas det förblir så.
Vid ett par tillfällen har mitt tålamod brustit de senaste veckorna med denna energiska dam. Det finns ett sätt att få ner henne vibration/skall/vaktande - träna. Idag blev det årets första spår. Testade för första gången att lägga in pinnar i ett 100m (?) långt spår. Första pinnen var hon mest förvånad, vittringspinne mitt i spåret? Andra gången hade vi lekt upp ett visst intresse och visade mer vilja att plocka upp den.
Lagret av kycklingstrupar är nu påfyllt och den minimala frysen är nu upptagen till större delen av belöning och färskmat till hunden.
Målet är att spåra en gång i veckan, får se hur länge jag lyckas hålla det!
Dåligt med spårbild, får hålla tillgodo med en ridhusbild istället :)
Stadspromenad och spår
En jakt på effektiva hundmöten blev på Kungsholmen, Rålisparken. Fick ihop 6-7 hundmöten med varierande utfall. Hon börjar förstå samanhanget med citron & hund, så pass att hon tyckte vi skulle gå åt ett annat håll vi hundmöten. Det som är bra är att halsbandet bryter henne, vilket jag var rädd för att det inte skulle göra. Vi träffade även en +70 årig dam som hade en dvärgpinscher av samma krut, dvs i behov av ett antiskällhalsband :) Skönt att höra fler dp-ägare som vars omgivning tycker att en omplacering vore till sin rätt, men ack den som ger sig...
Sen ikväll mötte vi upp Christine o Petra för spår, kul när Nova verkar förstå vad spåret innebär (idag hennes kvällsmat). Nosen i backen så gott som hela tiden, mycket pga frolic i spåret.
Att lägga spår åt Christine var en ny variant, typ Gröna Lund för hundar. Spårpinnar med fiskelina till fiskerullar och slutmålet även det i lina och med riktigt kaninskinn. Det skulle Nova verkligen gillat, spårpinnar som har liv och en egen kanin till slutet! Jag och Petra gick skift för att dra i linorna som uppskattades av Dina!
En trött hund hade jag dock inte ikväll så det är nog dags att utöka längden på spåret!
Pinscher spårning
Idag var det dags att faktiskt skaka liv i våra spårkunskaper, eller okunskap. Mötte upp Anna och Emma i Sätra och hade helt plötsligt en hel tomte-armé med pinscher. Två riktiga pinscher & tre dvärgar.
Nova gick två spår, ett på äng och ett i skog. Svårt med ängen, men det i skogen gick bättre. Behöver träna ofta och korta spår så poletten trillar ner på henne. Nu kommer hon iof fram till slutet, men inte helt fokuserad hela tiden.
Tandvisningsträning blev det också, Nova slapp dock när vi lagt ner alla utställningsplaner.
Skön eftermiddag i solen, trevligt sällskap och hundsnack i kvadrat!
Spår kurs för Anne Dahlin
Igår var det över 20 grader varmt, sol och nästan vindstilla. Vi var 11 deltagare och gruppen delades in i 2, grund- resp fortsättning.
Första spåren var raka, ca 20 meter i terräng. Nova var extremt överladdad och ville inte sätta ner nosen för att spåra, hon hade full koll ändå på vart jag lagt burken med korv.. Med visst tålamod och envishet lyckades jag ändå få henne att i intervaller ta ner nosen och jobba sig framåt i spåret. Det blev inte bättre när hon väl förstod att det verkligen låg köttbullar i skogen, men efter 3-4 spår började jag kunna se en antydan till mer fokus.
Vi gick lite fort fram med anledning av att det var en endagskurs, provade även att lägga spår åt varandras hundar, lägga L-spår och att låta spåret gå under en person som stod kvar i spåret (så att hunden skulle hålla fokus på spåret och fortsätta trots att det kom hinder på vägen).
Det var en bra komma-igång-kurs för att verkligen börja med spåret. Nova gillade det, och det behövs verkligen laddas ur lite energi i det lilla huvudet.. Det var en del väntan i bilarna när vi körde en hund i taget under fm, så Nova passade på att ta sönder tygbur nr 4. Som tur var även den ihopfällbara metallburen med i bagaget, så jag fick ändå sista ordet denna gång.. även om jag få leta ny bur till bilen.